Jag blir så jävla förbannad/frustrerad/grinig på samma gång! Jag tänkte igår att imorgon (idag) ska jag sova länge, verkligen sova ut.. Men nej då? Jag vaknade innan 8 (!!) Imorses när jag märkte jag att jag hade sovit ensam och de gjorde väl mig lite smågrinig. Robert kom i alla fall in strax efter jag vaknat och låtsas som ingenting..? Jag vända mig om utan att säga någonting för jag ville verkligen sova vidare men det gick ju inte. Så jag gick ju upp. Orkar inte sitta här och prata om vad vi sa till varandra och så. Det blev i alla fall lite småtjaffs. Jag är hemsk på morgonen när jag inte får sova som jag vill speciellt när mensen är nära. Jag gick i alla fall in efter en stund och kramade om min älskade man när han sov. I alla fall, jag gick och la mig runt 1 eller 2 igår på natten. Va helt jävla slut inatt alltså. Förstår inte hur jag kan vara så trött på kvällen. Visserligen gick jag upp runt 8 igår för jag skulle jobba klockan 10. Men jag brukar inte vara så trött ändå.. Börjar jag bli gammal tro?? :O